Bjäre som jag ser det...
... fortsättning
När historia skrivs är det oftast historiker som svarar för innehållet. I den här boken låter jag några ”helt vanliga” bjärebor hålla i pennan. Det ger oss en unik och alldeles speciell ”närhet” till innehållet. Vi får uppleva hur den enskilde bjärebon upplever sin tid och sin del av Bjäre Allt är format med bjärebons egna ord. Det ger materialet ett särskilt värde som historiskt dokument.
Tillsammans blir skildringarna ett antal pusselbitar som ger oss en helhetsbild av ett mera ovanligt slag.
Personerna som skriver representerar olika tidsepoker, olika yrken, olika intressen och olika syften med sina alster. Gemensamt för alla att det de har skrivit inte har blivit publicerat – utom i något fall för den egna familjekretsen.
Vi vet samtidigt att det finns ett stort intresse bland bjäreborna att lära känna denna historia.
Här är bjäreborna som skriver:
Sven Rosenberg
Klockare och lärare i V. Karup på 1840-talet. Det var det årtionde då Sveriges riksdag tog det historiska beslutet om allmän folkskola i landet. Sven Rosenberg har i dagbokens form skildrat skollivet – och konfirmationsundervisningen – under denna tid. Särskilt intressant blir det genom att kyrkoherde i V. Karups församling vid den tiden var den dynamiske och exentriske Carl Christian Eberstein.
Sven Rosenberg kom sedermera att bli känd som den förste skolläraren i Sveriges Riksdag.
Sante Gudmundsson
i Förslöv var en flitig skribent. Han skildrade livet i Förslöv med omgivningar i början av 1900-talet. Särskilt intresserade han sig för de fattiga människorna i torpen på Hallandsås. Hans mor var född född i en backstuga inte långt från Himmelstorp. Hennes egna berättelser om sin barndom – återgivna av Sante - utgör en skakande och tankeväckande berättelse.
Sante gav i flera sammanhang uttryck för en förhoppning om att hans skrivna alster skulle kunna tryckas. Flera av artiklarna finns nu i olika arkiv.
Edvin Bengtsson
Välkänd - närmast legendarisk - bjärebo. Maskinist, bergsprängare, busschaufför, mekaniker, korgmakare och – fiolspelare(!) gjorde att han kom i kontakt med många.
På äldre dar skrev Edvin ner hela sin levnadshistoria. Det blev samtidigt ett stycke bjärehistoria.
Janne Botvid Johansson
var dräng på en gård i Bjäre under många år. Under åren 1913-1923 skrev han dagbok.
Han skildrade livet på gården men gjorde då och då intressanta kopplingar till historiska händelser.
Det var ju en händelserik period: Bondetåget i Stockholm och kungens beryktade borggårdstal, kampen om rösträtten, det långvariga 1:a världskriget
med inkallelser och matbrist, missväxtåret 1917, spanska sjuka 1918 mm.
Gustav Gudmundsson
Från Stora Hult var sjöman. Han har i intervjuer berättat om farofyllda resor över världens hav. Han sjömansbana inföll i slutet av segelsjöfartseran och en bit in i ångans tidevarv.
Gustavs sjömansböcker samt andra handlingar som berör sjömanslivet utgör en viktig del av berättelsen.
Henry Johansson
Lantbrukare i Vejby. Han skrev dikter, som jag imponerats av. Ett annorlunda sätt att skildra Bjäre.
Henry var skicklig när det gällde att skildra känslor, drömmar och att fånga livets stora frågor i ord och skapa vacker poesi.
Jag upplever honom som en sökare, delvis en grubblare och tänkare. När jag läser hans dikter kan jag inte låta bli att låta mina tankar gå till en annan poet och sökare – Dan Andersson
Birgit Nilsson
Redan som elev i Svenstads folkskola visade Birgit Nilsson i sina skoluppsatser sin förmåga att formulera sig i skrift.
Senare – som världsberömd sopran – gav hon i sina egna böcker ytterligare prov på sina författaretalanger.
Skoluppsatserna finns bevarade och ger oss bilden av den tidens Bjäre ur barnets perspektiv.
Breven till utvandrarna och sjömännen.
Eftersom utvandringen från Bjäre var så omfattande har det blivit många brev som författats av de hemmavarande och som skickats till utvandrarna – och senare till utvandrarnas ättlingar. Samtidigt som utvandringen var som mest omfattande upplevde sjöfarten en blomstringspriod. Många bjärebor gick till sjöss. Även till dessa skickades många brev med brättelser om livet hemma i Bjäre. Alla dessa brev utgör viktiga pusselbitar i vår bild av den tidens Bjäre.
Stort intresse bland bjäreborna.
Bjäreborna är intresserade av sin egen bygds historia. Därför känns det angeläget, att boken ”Bjärebor berättar om Bjäre” kan utges. Förhoppningsvis kan den bidra till en ökad känsla – och därmed ansvar - för sin bygd. Ökad samhörighet mellan människorna i bygden. Ökad samhörighet mellan vår generation och tidigare generationer.
Kalle Eriksson